Små føtter setter også spor..

Drømmen er knust...hjertet mitt har bristet....og verden er urettferdig. Det er ett lite hjerte der ute som aldri kommer til å finne noen som er mer glad i han enn vi er... ingen som kan være for han det som vi er og så ubeskrivelig ønsket å være.



Det føles som å ha kastet en liten stein i ett stort hav..vannet blir merket av det en bitteliten stund for så å se ubemerket ut...slik vår kamp for skatten vår føles..
...motet mitt begynner svikte, og jeg ser ikke helt hva mer vi kan gjøre.

Musikk har alltid i tillegg til å skrive vært min måte å uttrykke meg på...
....denne sangen er den eneste som vi hører på i dag.

"Liksom tavlan på min vägg sitter du där fast
Svart, vit och grå kommer aldrig därifrån
Det är någonting som saknas
För att få komma loss
Lönlöst att försöka
Du sitter ju så hårt

Vill få dig att följa med mig ut
Tänk om allting kunde bli som det var förut
Det är inte lätt att se dig där nu
Oh jag önskar att du vore här

Längtan efter dig sätter klorna i mig långsamt
Tanken på att du är någon annanstans
I mina tankar är du mest
Solen på dig skiner
Men du tynar sakta bort

Vill få dig att följa med mig ut
Tänk om allting kunde bli som det var förut
Det är inte lätt att se dig där nu
Oh jag önskar att du vore här
Vore här"

Sara Løfgren har mange nydelige sanger...og denne sier alt vi tenker i dag.



Vi ønsker så inderlig du var her sammens med oss skatten vår.